Att man orkar hålla på!
Precis när man tror att allt är bra igen,
då börjas det igen. Jag orkar inte med det.

På lördag ska vi käka lunch/middag hos mormor och morfar
 som kommer hem. Bara för att jag ska dit så blir det sura miner.
Jag gör som jag vill, och jag lovade mormor och morfar först.

Okej, jag har inte träffat dom på din sida på länge,
men herregud, dom kommer inte så fort vi bjuder över dom...

Det är en liten småsak, vad är det att bli sur över?!
Om jag kan eller inte, om jag vill eller inte, det är min sak!

Om du ska fortsätta klaga på mig, så håll dig på din sida!
Jag har faktiskt också känslor, du tror inte att jag bryr mig eller hur!?

Jag är tom, allt jag har att säga just nu är:
Lycka till!